En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
Den kännetecknas av dagspresskaraktär och bred täckning av nyheter och samhällsfrågor. Även tidningar med utgivning sällan än dagligen räknas hit.
Svenska dagstidningar har en lång historia och behåller höga upplagor trots digitala medier.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Bred täckning av världen och samhället. |
- Reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning.
- Inkluderar löpsedel och bilaga enligt svensk lag.
- Belagt i svenskan sedan 1780.
- Första svenska exempel från 1645.
- Största 2006: Aftonbladet med 416 500 exemplar.
- Engelsk översättning: daily newspaper.
- Behåller höga upplagor internationellt sett.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition | Periodisk publikation med nyhetsrapportering | Wikipedia |
| Utgivning | Minst en gång per vecka | NE |
| Lagdefinition | Dagspresskaraktär med löpsedel | Kryssakuten |
| Fyra kriterier | Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet | NE |
| Etymologi | Belagt sedan 1780 | Wiktionary |
| Första tidning | Ordinari Post Tijdender 1645 | Wikipedia |
| Största 2006 | Aftonbladet 416 500 | Wikipedia |
| Engelska | Daily newspaper | Cambridge |
Hur definieras dagstidning i Sverige?
I svensk lagstiftning är en dagstidning en skrift med dagspresskaraktär.
Den kräver reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning och utkommer normalt minst ett nummer per vecka inklusive löpsedel och bilaga.
Vilka är de fyra klassiska kriterierna?
Sedan 1800-talet präglas dagstidningen av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Minst ett nummer per vecka med löpsedel och bilaga för att kvalificera som dagstidning enligt svensk rätt. Se aven Australiainsight for fler detaljer.
Inkluderas veckotidningar?
Tidningar med längre intervall än dagligen räknas ändå som dagstidningar.
Varifrån kommer ordet dagstidning?
Ordet belägger i svenskan sedan 1780 och avser tidningar med daglig eller regelbunden utgivning.
”Tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse.
”Tidning” relaterar inte till tidsperiod utan till nyheter. ”Dagblad” kommer från latinets ”diurnus” via franska ”jour”.
Termen betonar regelbundenhet snarare än exakt daglig utgivning.
Vilken roll har dagstidningar spelat i Sverige?
Dagstidningar har getts ut sedan 1600-talet och påverkade demokratiseringen.
På 1800-talet växte pressen explosionsartat med tidningar som Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten.
Trots tv och internet har svenska dagstidningar höga upplagor jämfört med andra länder.
Siffror från 2006: Aftonbladet 416 500 exemplar vardagar, Expressen/GT/Kvällsposten 326 000. Aktuella siffror saknas här.
Svensk dagspress genom tiderna
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första.
- Senare: Omdöpt till Post- och Inrikes Tidningar. Språktidningen
- 1700-talet: Ökande antal tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda börjar utkomma dagligen.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1800-tal: Explosiv tillväxt och demokratisering.
- 2006: Aftonbladet största med 416 500 exemplar.
Etablerade fakta och osäkerheter kring dagstidningar
| Etablerad information | Ooklart eller varierande |
|---|---|
| Definition med fyra kriterier sedan 1800-talet | Aktuella upplagor efter 2006 |
| Lagkrav: Minst ett nummer per vecka | Exakta gränser för ”dagspresskaraktär” |
| Historia från 1645 | Inverkan på dagens digitala medier |
| Etymologi sedan 1780 | Framtida klassificering |
Bakgrund och betydelse av dagstidning
Begreppet dagstidning betonar aktualitet och bredd i rapporteringen för allmänheten.
”Tidning” syftar på nyhet, inte tid. På engelska översätts det till daily newspaper.
I Sverige skiljer det sig från veckotidningar genom sin publicitet och universalitet. Se mer om Svenska dagstidningar.
Källor och referenser
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning”, som betyder nyhet.
Jan Olof Bengtsson
Dagstidning definieras som publikation med minst veckovis utgivning och nyhetsfokus.
Wikipedia och NE
Sammanfattning: Nyckelfakta om dagstidning
En dagstidning är en regelbunden nyhetskälla med fokus på aktualitet och bredd, definierad i svensk lag och etablerad sedan 1600-talet. Kriterier som periodicitet och universalitet präglar formatet, trots digitala utmaningar.
Vad är skillnaden mellan dagstidning och veckotidning?
Dagstidning kräver minst veckovis utgivning med dagspresskaraktär, medan veckotidningar saknar detta nyhetsfokus.
När myntades ordet dagstidning?
Ordet belägger i svenskan sedan 1780.
Vilka är de största svenska dagstidningarna historiskt?
2006: Aftonbladet 416 500, Expressen 326 000 exemplar vardagar.
Vad betyder de fyra kriterierna?
Periodicitet: regelbundenhet. Aktualitet: nyheter. Publicitet: för alla. Universalitet: bred täckning.
Hur översätts dagstidning till engelska?
Daily newspaper.
Vilken var Sveriges första dagstidning?
Ordinari Post Tijdender 1645.
Påverkar digitalisering dagstidningar?
Svenska dagstidningar behåller höga upplagor trots tv och internet.
Se också
Gratis AI-bildgeneratorer: Bästa utan restriktioner
Ryds Bilglas Torkarblad På Köpet – Säker Glasbyte
Norrtälje kommun lediga jobb – Upptäck Dina Möjligheter
Filmer med Ryan Gosling: Bästa och kommande 2026-projekt
Nytt om Sjögrens syndrom: Behandling 2026 & Forskning
Hur varmt får det vara på jobbet? Regler och rekommendationer
